TROTS

fredag den 11 maj
 
Klämdag och vi är lediga. Igår var det en fantastisk dag även om jag vart lite bitter. Är inte riktigt bra (hälsa) så igår var jag lite bitter. Men man måste försöka fokusera på det goda i livet
 
Vi lämnade flyttlådorkaoset och begav oss till stan ner till hamnen där vi åt lite glass. Sen bar det av hem till Kajsa och Peter för lite fika ute i trädgården. 
 
Sen åkte vi på årets första bilträff, så roligt att träffa folk och bara vara. Blev en pizza på vägen hem och när den var uppäten så förstod jag varför jag sällan äter pizza. Jag blir så sjukt törstig av pizza, blir så törstig så att jag mår illa, nu dröjer det innan jag äter pizza igen.
 
Denna 6-års trots. På riktigt!!! Har glömt av hur den fungerar men nu med barn nummer två så bllr jag påmind. Hur kan denna lilla goa unge som vaknar på morgonen och ska kramas och mysa sedan bli som ett litet monster. Både jag och B gör typ inget annat än att säga nej nu förtiden, vi säger nej, kompromissar, diskuterar, blir irriterade. Inte en enda dag går utan att det blir bråk. Vår lille kille är på riktigt trotshumör och jag blir tokig. 
 
Hur gör ni med era 6-åringar eller med trots? Blir ni trötta och irriterade? 

Som ett utsketet äpple

tis 2 januari 2018
 
Då har 2018 dragit igång...
 
Vi hade jätte trevlig nyår hemma hos Peter och Kajsa. När vi hade kommit hem var J uppe i varv, de andra två familjemedlemmarna somnade gott men jag försökte natta J som var hostig och snorig och hade jobbigt med sina ögon. Så vi provade att sova i sängen och soffan...han skrek och var på riktigt dåligt humör. Tillslut somnade han heltt utmattad strax efter kl 05 på morgonen. 
 
Sedan blev hela måndagen väldigt seg. Vi hyrde den senaste Bilar filmen och låg i soffan hela familjen och tittade på den. Sen skulle vi som alla andra i Sverige, åka och köpa pizza. B ringde och beställde och nitlotten föll på mig och J att åka och hämta, 40 min skulle det.
 
Efter att ha stått och väntat i två timmar och frågat/skällt och ifrågasatt pizzabagaren FYRA GÅNGER!!!!! så struntade vi i vår beställning och åkte till en annan pizzeria där det tog typ 15-20 minuter tills vi hade vår mat. Jag var helt slut, as svettig, trött och såg hur hela min goa slappar kväll var total förstörd. Så när jag kom hem så knäckte jag mig och tårarna bara sprutade. 
 
När det var dags för nattning så vägrade J att sova, han var så trotsig och jobbig så jag trodde att jag skulle bli tokig. A (stora barnet) stack ut ganska sent på kvällen, skulle träffa kompisar och sedan åka till sin pappa.
 
Min "dröm" var att lägga mig i soffan och titta på serier och äta Ben and Jerry men det blev ju inte så. 
 
Runt 23 tiden fick jag J att somna och då kändes det som att det var lika bra att jag la mig också. Mitt i natten vaknar jag och får en otäck känsla, ringer min dotters pappa. Då var han ute och letade efter henne.
 
Jag var så trött och så hysterisk så jag känner inte igen mig själv....
 
Dottern dök upp välbehållen och jag somnade la om runt kl 3 igen....snark.....
 
Så startade mitt nya år. Känner mig som ett utsketett äpple. 
 
Känns som att jag har huvudrollen i en galen och hysterisk parodi/komedi
 
 
 
 

Morgonkaos

Ons 3 maj

Morgon...tiden då man ska ta det lugnt. Äta frukost i lugn och ro, starta dagen lugnt...

Hemma hos oss är det inte så. Idag höll dottern på med sitt smink, hon täckte en hel byrå med alla sina sminkgrejer och tog god tid på sig i familjens gemensamma och enda badrum. Sonen sprang runt med lasersvärd och nynnade på signaturmelodin till Star Wars....

Ja ni kan ju tänka er...